För den enskilda individen och familjen är den katastrofala händelsen av omvälvande slag, av sådan art att den kullkastar allt som tidigare tagits för givet.

Individens lärandeprocess kan delas in i tre steg. Krislärandet är det tredje steget.

Första stadiet innebär att individen förnekar, förkastar eller ignorerar informationen t ex som felaktig. Om individen väljer att stanna i första stadiet sker ingen förändring i individens mentala struktur, bild eller föreställningsvärld.

Andra stadiet innebär att individen omtolkar och justerar informationen så att den passar in i den personliga strukturen (bilden, föreställningen eller tankenätverket). Ett explicit reflekterande moment behövs för denna omtolkning då individen gör en mindre justering för att informationen ska passa in i den befintliga strukturen dvs. i den personliga konstruktionen eller personens mentala bild av verkligheten. Resultatet blir en viss förändring av individens bild.

Tredje stadiet är krislärandet och innebär att individen stannar kvar i den upplevda konflikten och låter sig rubbas ur sitt traditionella läge och orkar med att befinna sig i kaos. Personens mentala bild av verkligheten, föreställningen eller tankenätverket kullkastas. Uppmärksammandet av den nya informationen/varseblivningen är så övertygande att en förändring av den existerande bilden måste ske. En omstrukturering eller ombyggnad av den personliga kunskapskonstruktionen måste ta sin början, ett helt nytt tankenätverk måste konstrueras (Wilhelmsson 2006:360f). Detta stadium benämner jag, i det sammanhang jag studerar, krislärande.