Lektion 4

B 16561-18 Våld mot tjänsteman

Många av våra invandrare kommer från länder där våld, hot och misshandel ofta förekommer både i hemmet och i det offentliga rummet. Många har flytt från krig och förföljelse. Har man vuxit upp i en överlevnadskultur gäller det att hålla sig framme och ta för sig. Om den dagliga kampen för överlevnad ska ge resultat måste andra beteenden premieras än i ett välfärdssamhälle. Då kan en godtrogen, naiv eller blyg person lätt komma i kläm eller utnyttjas. Se värderingskartan WVS från kursen Integration och utanförskap!

Våldet drabbar inte bara privatpersoner, utan även tjänstemän i deras yrkesutövning. Det kan gälla bussförare, ordningsvakter, affärsbiträden, socialsekreterare, lärare, ambulansförare, personal i räddningstjänst, poliser, domare, advokater, åklagare, vårdpersonal med flera. På bussar och i affärer kan det handla om att underlåta att betala för biljett och varor. Många utsätts för hot i sin tjänsteutövning, dvs. på jobbet.

I detta fall är jag vittnesstöd för en ordningsvakt, som är målsägandes arbetskamrat, på den aktuella restaurangen. De är båda invandrare, liksom den tilltalade kvinnan. Vittnet är osäkert på hur det går till att vittna och vad det har för betydelse att vittna under ed.

Jag är också vittnesstöd för den tilltalades make. Han talar bättre svenska, medan hans fru endast talar spanska och därför har tolk. Som den tilltalades make är det frivilligt för honom att vittna. Om han väljer att vittna måste han avlägga vittnesed och talar då under straffansvar.

Båda vittnena berättar att den tilltalade varit kraftigt berusad. Drickandet hade startat i bostaden innan paret kom till restaurangen. Krögaren uppmanade ordningsvakten att avlägsna den tilltalade efter att några incidenter hade inträffat. Hon hade varit på dansgolvet, där hon gått in i andra personer och tappat sitt drinkglas på golvet så det gått i bitar. Hon blev aggressiv när vakten bad henne att lämna lokalen. Därför måste vakten ta tag i henne för att avlägsna henne. Hon delade då ut ett slag mot ordningsvakten utanför restaurangen. Ordningsvakten blev överrumplad. Flera människor var vittne till händelsen. Hon hävdar att vakten tog i henne på ett sätt som inte var lämpligt.

Ur ett integrationsperspektiv får detta fall ses som ganska ointressant. Vilken person som helst, som blivit överförfriskad, kanske kan råka bete sig så som den tilltalade. Men andra mål om våld mot tjänsteman tyder på att bristen på integration påverkar hela samhället, det vill säga det offentliga rummet och kanske alla yrken som utövas tillsammans med andra människor. Det är inte bara på en krog, som i det aktuella målet, utan också på sjukhusens akutmottagningar, på skolor och myndigheter, så som visades i vårdnadstvisten i förra lektionen, som förändringar äger rum.

B 12941-19 Våldsamt motstånd

Våld mot tjänsteman kan sägas ha två sidor när tjänstemannen är ordningsvakt eller polis. De senare har våldsmonopol, dvs. rätt att använda våld när så erfordras. När våldsmonopolet måste användas mot en person och personen då gör motstånd kanske polisen eller ordningsvakten hotas eller upplever sig hotad. Personen gör sig skyldig till ”våldsamt motstånd”, vilket innebär att polisen/ordningsvakten har befogenhet att använda sig av sådana grepp och åtgärder som underlättar polisens/ordningsvaktens uppgifter. I följande rättsfall är fokus på den andra sidan, dvs. de tilltalade som gjort sig skyldiga till våldsamt motstånd.

Tilltalade är två yngre kvinnor som inte fått någon försvarsadvokat. Två vittnen är kallade, varav den ene är ”sekretess”, dvs. vittnets namn läses inte upp när vittnet kallas till rättssalen för att avge sitt vittnesmål.

Kvinnorna är ett par och går in på en gayklubb för att ta varsin drink och dansa. De har tidigare deltagit på ett födelsedagsfirande där de skålat i champagne. Var och en av dem redogör för händelserna på gayklubben. När de dansar hånglar de på ett sätt som är vanligt på denna klubb. Det dröjer inte länge förrän tre vakter avlägsnar dem. Kvinnorna vill veta varför men får inga svar. Vakterna lyssnade inte. Istället satte de på dem handfängsel och sa ”Håll käften”, ”Var still” och ”Jag kommer slå sönder dig”. Vakterna tvingar ner kvinnorna på magen på marken och en av dem får ett knä pressat i ryggen. Det gör fruktansvärt ont. De får ligga på marken tills polisen kommer. Senare visar det sig vid läkarundersökning att två revben brutits.

Vittnena är båda ordningsvakter på gayklubben. Första vittnet säger att kvinnorna var berusade, uppträdde hotfullt, var arga, svor och skrek. De vevade med armarna, var våldsamma i kroppen och sparkade.

Det andra vittnet, ”sekretess”, säger ungefär samma sak; ”aggressiv tjej”, berusad, slår och sparkar. Det innebär ”våld mot tjänsteman” varpå han brottar ner henne på marken. När hon kränger med kroppen uppstår en stressituation. Särskilt när folk omkring lägger sig i vad som sker. ”Lugna ner dig annars får du handfängsel”, uppmanar vakten. ”Hon var ful i mun” ”Det var inget övervåld”. ”Bara ner på backen”. ”Brottar ner dem och bojar dem”. ”De var lite fulla”.

Kvinnorna är sedan tidigare ostraffade. Den ena är sjukskriven, får 10.000 kr per månad från Försäkringskassan och har skulder. Den andra kvinnan har ett barn, studielån och en inkomst på 18.000 kr i månaden.

Efter en kort paus, då rätten överlägger om påföljden, informerar rätten om påföljden, 40 X 50 dagsböter för vardera.

Mina reflektioner handlar om flera saker. Sverige med alla sina Prideparader verkar inte ha några problem med homosexualitet. Att två kvinnor går på gayklubb, är ”lite fulla” och hånglar med varandra borde inte leda till några ingripanden, kan jag tycka.

Jag undrar om ingripandena har något att göra med att vakterna har invandrarbakgrund och därför kanske ser på homosexualitet på ett annat sätt? Även domaren hade invandrarbakgrund.

Varför fick kvinnorna inte någon försvarsadvokat? I mål där brottet anses som ringa händer det att försvarsadvokat inte anlitas. När de tilltalade kvinnorna bett om en sådan hade svaret blivit att de själva då skulle bekosta advokaten. De bedömde att deras ekonomi inte medgav en sådan utgift. Om en försvarsadvokat anlitats hade hen tagit fram läkarintyg beträffande de brutna revbenen och med hjälp av detta intyg hävdat att ordningsvakterna brukat övervåld. Nu beaktades inte uppgiften alls.

I syfte att avlasta polisen anställs allt fler ordningsvakter. Ordningsvakternas befogenheter har diskuterats bl. a i en uppsats av Davis Elm våren 2015.

Sammanfattningsvis, framgår av Elms uppsats, skall ordningsvakt medverka till att upprätthålla allmän ordning enligt 1 § lagen (1980:578) om ordningsvakter. Ordningsvakten har vissa polisiära befogenheter men är anställd och avlönad av privata företag och hamnar därmed i någon form av gråzon mellan privat och offentlig verksamhet. Lagstiftningen som reglerar ordningsvaktens befogenheter och skyldigheter kan anses vara otydlig.

Elms slutsats är att tillämpningen av lagstiftningen är problematisk då denna innefattar oklara och vaga begrepp och det går att argumentera för att tillämpningen av denna lagstiftning till viss del utgör godtycklig myndighetsutövning. Detta är ett problem ur ett rättssäkerhetsperspektiv då förutsebarheten blir lidande.

Förutsebarheten blir också lidande då ordningsvaktens skyldigheter är otydliga. Detta gäller framförallt när ett ingripande är nödvändigt i anslutning till ordningsvaktens tjänstgöringsområde då det är oklart om ordningsvakten i sådana fall får ingripa med stöd av förordnandet.

Ordningsvaktens ställning mellan privat och offentlig verksamhet riskerar även att medföra lojalitetsproblem då ordningsvakten kanske främst prioriterar privata intressen. Ytterligare rättssäkerhetsproblem uppstår i och med att en person som uppmanas av en ordningsvakt inte vet om ordningsvakten agerar i myndighetsutövning och om personen då är tvingad att åtlyda eller inte.

Ordningsvaktens problematiska mellanställning är en anledning till att verksamheten kräver noggrannare reglering än vad som är fallet i dagsläget, avslutar Elm sin uppsats med.

I en debattartikel i SvD 10 november 2019 med rubriken ”Enskildas rättssäkerhet är nu hotad” skriver fyra advokater och två forskare följande:

 

”Ett förslag med brett politiskt stöd är att ordningsvakter ska avlasta polisen, ett led i regeringens 34-punktsprogram. Det har också uttryckts att ordningsvakter bör få utökade befogenheter. Vi är kritiska till en ökad användning av ordningsvakter för polisiära uppgifter. En ordningsvakt genomgår en utbildning som motsvarar två arbetsveckor på heltid. En polis genomgår tre års utbildning. Det går till exempel inte att utesluta att en utökad användning av ordningsvakter framför poliser riskerar att drabba den enskilde negativt vid olika ingripanden. Risken för felaktigheter vid ingripanden kommer att öka. Det finns en anledning till att polisen under tre år bland annat fortlöpande lär sig förutsättningarna för ingripanden mot enskilda och vilka medel som bör användas i olika situationer. Det är också därför polisen är den myndighet som på goda grunder står för statens våldsmonopol.”

Är våra förgivet-tagna fri-och rättigheter i fara? Värnar rättsstaten, i detta fall tingsrätten, otillräckligt de mänskliga rättigheterna?

I brist på poliser anlitar till exempel kommuner, myndigheter, tunnelbanan och företag/ affärer ordningsvakter för att skapa trygghet i det offentliga rummet. Vilka reflektioner gör du om denna utveckling utifrån de två rättsfallen?

Lektion 5

B 11015-18 Mord mm.

Målet är omfattande och beräknas pågå under 17 dagar. På 12:e dagen är jag vittnesstöd för ett av alla de vittnen som hörs i målet. Mordet har skett på en öppen plats mellan bostadshus och många boenden har därför hört, larmat och sett vad som utspelat sig. Det innebär att det finns många vittnen till händelseförloppet och dessa ska nu höras. Det motsatta är betydligt vanligare, dvs. att det saknas vittnen. Gängkriminalitet och mord mellan rivaliserande gäng är i allmänhet svåra att utreda för rättssamhället. Problemet med att vittnen saknas eller inte vågar vittna är att rätten får otillräckligt bevismaterial från polisens förundersökning. I Norge och Danmark finns möjligheten att vittna anonymt men den möjligheten tillämpas inte i Sverige. En annan möjlighet är att drastiskt öka antalet övervakningskameror. Det var tack vare sådan övervakning i tunnelbanan som Rakhmat Akilov 2017 kunde gripas så snabbt efter hans vansinniga bilfärd på Drottninggatan i Stockholm då fem personer miste livet och många skadades.

Mitt vittne den här dagen är en ung kille som är orolig för vad som kan hända med honom när de tilltalade ser vem han är. Den tilltalades familj bor i samma hus och hans oro handlar om vad som händer efteråt, att de kanske vill hämnas för vad han som vittne berättar. Vittnet vill därför ha medhörning. Det innebär att de tilltalade får lämna rättssalen under den tid vittnet avlägger sitt vittnesmål. Under tiden sitter de tilltalade i ett annat rum och ser på en skärm vad som händer och hör vad som sägs i rättssalen. På det sättet är vittnet således inte skyddat från att bli igenkänt, det som ofta är den främsta källan till oron. Sett ur rättens perspektiv används medhörning i syfte att vittnet ska kunna avlägga ett så frimodigt och ostört vittnesmål som möjligt för att rätten ska kunna döma i målet. Medhörning är således inte i första hand något verktyg för vittnet och dess oro för vad som kan hända efteråt.

Rätten går inte med på önskemålet om medhörning, men killen avlägger trots allt sitt vittnesmål då han inser att vinsten med medhörning är begränsad.

B 12472-17 Grovt bedrägeri mm.

Efter brottsrubriceringen stöld (445 000 anmälda stölder år 2018) är bedrägeribrott det näst vanligaste brottet: 260 000 rapporterades 2018, samt 15 000 bidragsbrott. Bedrägeribrotten är den kategori brott som ökar mest.

Målet är omfattande och beräknas pågå under 8 dagar. Det handlar om grovt bedrägeri mot Försäkringskassans assistansersättning för ett gravt funktionsnedsatt barn. De tilltalade är barnets mamma, dvs. vårdnadshavaren, och barnets syskon. Jag deltar dag 4 i utbildningssyfte.

På TV och andra medier rapporteras hur kostnaderna för assistans ökat dramatiskt (Kvartal 23 Juli 2018):

”Assistansersättning är ett statligt bidrag som kan tillfalla den som har behov av mer än 20 timmars assistans i veckan för de så kallade grundläggande behoven. Utöver dem har den som får assistansersättning även rätt till assistans för alla andra behov. För dessa finns det inte någon övre gräns vad gäller antalet timmar.

Totalt sett är assistansersättningen en av de dyraste förmånerna i socialförsäkringen, trots att den omfattar en av de minsta bidragsgrupperna. Ersättningen kostar staten lika mycket som barnbidraget, men medan det senare går till drygt 1,3 miljoner personer, får endast cirka 15 000 personer assistansersättning.

Var femte personlig assistent som anställs av personer med assistansersättning är en nära anhörig, som kompenseras för utgifter som sällan förekommer. I genomsnitt överkompenseras de med 28 500 kr i månaden. Andra funktionshindrade får huvudsakligen nöja sig med mindre i handikappersättning under ett helt år än vad anhöriga utförare får utbetalt i överkompensation – per månad.

Staten betalar årligen ut i genomsnitt drygt 300 000 för mycket i assistansersättning till anhöriga som vårdar en funktionshindrad.

Ersättningstagaren behöver inte tidigare ha bott eller arbetat en enda dag i Sverige och behöver heller inte ha betalt skatt här för att få ett årligt bidrag som kan uppgå till en eller ett par miljoner i kronor. Bidraget kan betalas ut i full skala från dag ett.

I december kommer den pågående LSS-utredningen att komma med ett förslag om hur assistansersättningen kan reformeras. Antagligen kommer det att innebära att det införs ett tak för antalet timmar.”

”År 1994 låg kostnaderna för LSS i Sverige i nivå med våra grannländer. Ett decennium senare var de nästan dubbelt så höga i Sverige som i övriga Norden och fyra gånger så höga som EU-genomsnittet. Förra året upptog assistansersättningen tre procent av Sveriges statsbudget. Och systemet kan enkelt utnyttjas genom att närstående anställs som assistenter, skriver Micael Kallin”.

Ny lag kan införas 1 januari 2022.

I kursen Integration och utanförskap berättar flera författare om hur funktionshindrade barn i utomeuropeiska länder behandlas. Ofta döljer eller gömmer man undan barnen eftersom det sänker de andra barnens värde på äktenskapsmarknaden. Orsaken till funktionshinder i Mellanöstern kan i många fall förklaras med bruket av kusingiften. Inavel kan leda till missbildningar. Anledningen till varför kusingiften är populära är att släktens resurser kan hållas inom släkten/klanen.

Genom att flytta till Sverige förvandlas det funktionshindrade barnet till en värdefull inkomstkälla för hela familjen. Det måste framstå som lockande att flytta till Sverige, ja, som en lösning på alla problem man tidigare haft i hemlandet.

Domen överklagades hos hovrätten: Svea hovrätts målnummer B 9050-19. I skrivande stund har ingen dom ännu meddelats.